- everyone deserves to sparkle

Musik och skratt är som balsam för själen.

Det var länge sen..

Kategori: Allmänt

Här har ni en tankeställare (text lånad av Olof Röhlander)
 
LYCKA ÄR ATT...
Lycka är ... förvissningen om att det kommer att lösa sig.
Lycka är att ... känna att saker börjar gå åt rätt håll igen.
Lycka är att ... äntligen komma överens med sig själv.
Lycka är att ... dela sin upplevelse med andra.
Lycka är att .. få bocka av surdegen från listan.
Lycka är att ... när man satsat stort få vinna stort.
Lycka är att ... ge eller få ett positivt besked.
Lycka är att ... kunna sluta fred med sitt förflutna och se framåt.
Lycka är att ... hjälpa andra se, förstå, lyckas, tro på framtiden.
Lycka är att ... engagera sig, bli ett med, sugas in i det man gör.
Lycka är att ... känna polletten trilla ned och se lösningen.
Lycka är att ... lägga sig lite klokare än när man klev upp.
Lycka är att ... ha en klippa och vara klippan när det behövs.
Lycka är att ... känna tilltro till sin egen förmåga.
Lycka är att ... ha något att se fram emot, längta till, sträva mot.
Lycka är ... friheten att kunna omdefiniera, riva upp, börja om.
Även när du haft det tufft, räkna alltid de lyckliga stunderna först.

Vad är lycka för dig?
 

Jakten

Kategori: Allmänt

Denna eviga jakt efter en tid som alltid går alldeles för snabbt. Mina veckor känns ungefär såhär:
 
- Vaknar måndag morgon och tänker "låååångt till fredag"...
- Torsdagkväll tänker "jävlar vad veckan gått snabbt". Funderar på vad jag faktiskt gjort under veckan, minns inget förutom att jag gått till jobbet (bra..)
- Inleder lördagmorgon med veckans ösigaste (oftast) spinningklass, tänker "hela helgen kvar"...
- Söndagkväll tänker "vad hände med den här veckan????"
 
Hur frustrerande är det inte att känna att man inte hinner greppa dagen, innan man redan passerat den, och börjat om på en ny dag? Jääääkligt frustrerande. Tex. senaste inlägget jag skrev var för 1 månad sen, kändes som förra veckan. Och den veckan jag brunkade på 8 träningspass på en vecka, kändes också som förra veckan. Sist jag räknade veckorna till semester var det nog 5 veckor, nu är det 2 veckor kvar. Och vi är redan inne i november. Hjälp! Helt uppstressad... 
 
Jag gillar att göra saker, helst för mycket hela tiden, blir mer trött om jag inte gör saker. Jag är en trött människa (dagens mest sanna sanning), kraschar i säng som ett vingkapat plan varje kväll (skulle helst sova kl.21 varje dag), kryper in i duschen på morgonen och tänker alltid IKVÄLL LÄGGER JAG MIG TIDIGARE!!!! Ibland undrar jag om börjar bli senil eller gör jag för mycket saker för att ens komma ihåg saker som faktiskt är minnesvärda?
 
Hittade förresten en lista jag skrev 13 augusti. Dags för avprickning?
1. Alltid vara positiv på måndagar Jag är väl alltid positiv?!
2. Gå Röda Korsets utbildning i medmänskligt bemötande Check
3. Springa milen under timmen (1h12sek senaste gången jag sprang JÄVLAR!). Midnattsloppet på lördag är målet  58 minuter, så under timmen.
4. Bli yrkeskompis (http://www.studieframjandet.se/stockholm/Mojligheter-hos-oss/Mangfald-och-integration/Yrkeskompis/) Emelie, dygnet har bara 24 timmar.... Får nog skippa de
5. Bli godkänd som instruktör på SATS nån jädra gång, missar alla träningsträffar (konstigt att dom inte planerar efter mitt schema..). Jag ska visa dom att vara cykelinstruktör är det bästa jag vet!! UUHUH!! Done done and done! Kör rejset i Heron City och Farsta
6. Gå en utbildning i kostrådgivning, finns en trevlig sådan på SAFE Emelie, det kostar pengar.... CSN-avbetalning kommer snart... Oups
7. Kunna göra, först var det 10 st, men det får bli 5 st chins utan hjälp. Jag har börjat träna på de... Nä.. Chins? Är det samma som att ligga på soffan och äta glass? :)
8. Gå på en Bon Iver konsert. Såg att dom (det är dom va..) spelar i Danmnark
9. Kunna göra 20 armhävningar på tå. Idag kan jag göra.... Oklart antal! Kanske dags att börja träna på det..
 
Summa kardemumma... tiden kommer nog aldrig räcka till. Den går åt till saker som är mindre roliga och mera roliga. Se till att dom roliga sakerna lyser upp tillvaron. Det kan inte vara roligt jämt! :)

Berg&dalvana

Kategori: Allmänt

Oj, som jag hade längtat efter i söndags. Det var några år sen sist. Och det är lika bra varje gång. Tänk, 2h med gåshud, allsång och glädje. Kent är mina tonår. Kände mig som 15 år igen. Nostalgisk som jag är. Glömde för en stund bort att det var 10 år sen jag var 15, kändes som igår. 
 
Jag slutar aldrig förvånas över hur minnen kan komma tillbaka när man lyssnar på gammal musik. Saker som glömts bort helt plötsligt finns där igen. Hur vissa låtar drar en tillbaka i tiden. Det var som en bergochdalbana med minnen för 10 år på 2h. Känslostorm! Helt euforisk när jag kom hem. Hur är det möjligt att man kan påverkas så starkt? 
 
Nu spelas i princip inget annat än Kent. Hemma, på jobbet, på tunnelbanan, på bussen. Överallt. Hela tiden. Jämt. Inte helt uppskattat av alla, men äsch! :D
 
Och du minns den du var med förakt, lite hat. Och man blir lik sin mor eller far. Du har förändrat ditt sätt, suddat ut varje spår. Men i själen din ja långt, långt in ekar tonåringens vrål. Och så blinkar det till. Och dom tänder alla ljus. Och du var ensam när du kom, nu har magin brunnit ut. Och så släcker dom ner. Alla skyltar alla ljus. Och när parken ligger tom, inser du att din kväll just tagit slut. Och allting är som förut
 
 
(bild lånad från dn.se)

Början på slutet

Kategori: Allmänt

Nån har dragit ur proppen. Stel-, stress-, hets- och ångesproppen. Hejdå med dig din jävel! Hoppas att vi aldrig mer ses!!!!!!!!! Så jävla skönt. All press och stress och skit släppte. Har gått på helspänn i några veckor nu. Som en duracellkanin. Det har bara bara varit "kör, kör, kör, kör hela vägen in i mål". Nu har jag passerat målet. Det ligger bakom mig nu. Det gick så fort. Tjoff så var allt klart. Allt som jag har kämpat och slitit för är över. Klart. Slut. Fixat. Finito. Kan nästan beskriva känslan som tomt. Eller är det fritid som är det rätta ordet kanske? Jag har nu officiellt fritid. Behöver inte planera mina helger för plugg. Förstår ni! Helg = ledigt! Hurra :D

Hade nån konstig känsla i kroppen i torsdags efter allt. Hjärnan hade liksom tagit paus efter presentationen men det var fullt ös på kroppen. Blev total blackout och kortslutning på cykelklassen. Helt disträ och virrig. Började fundera mitt i passet hur i hela friden jag gör när jag ska klippsa bort mig från pedalerna. Varför börjar jag ens tänka på det mitt i allt?? Jag vet ju hur man gör, sitter i ryggmärgen. Fick en attack av den Bergstenska förvirringen där ett tag. Tur att jag inte började cykla baklänges!

Och vad väntar nu? JO EXAMEN!!!!!! 15 juni, kom kom kom! Diplomering och champagnemingel på IHM Business School. När jag går ut därifrån, är två års studier avslutade och ett nytt kapitel börjar.

Hepp hepp!

Kategori: Allmänt

Igår pratade Johan med en vän i tele (jag tjuvlyssnade såklart när jag hörde att dom började prata om mig, jag erkänner!). Jag kommer inte ihåg allt ordagrant. Men något i den här stilen "Ja, hon är utbildad cykelinstruktör men blev inte godkänd på SATS. Men man ser att hon tycker att det är skitkul, hon är duktig och brinner för det så hon har börjat köra sina övningsklasser igen. Hon vill jobba på SATS. Ja examen om ca två veckor. Redovisningsekonom. Ska gå tillbaka till sitt gamla jobb på ekonomiavdelningen."

Satan, är det där verkligen JAG? Trodde jag det här för två år sen? Svar: nej. Vet jag bättre nu? Svar: ja.
Är jag njöd? Svar: ja (förutom att jag inte blev godkänd på SATS då. Men dom ska få se på annat!)

Imorrn är det examination. Examensarbetet ska presenteras. Nu är jag inte nervös. Imorrn kommer jag vara nervös. Typ, mer nervös än jag var på uppkörningen när jag skulle ta körkort. Prestationsångest deluxe. Konstigt det där. Jag var dock ASNERVÖS första (och andra) cykelklassen jag höll. Nästan illamåendevarning. Men det har gått över nu. Vana. Imorrn är det en helt annan sak. Då ska jag babbla på och verka som att jag förstår min skit. Äga skiten typ. Jag är en jäkel på att babbla och hålla låda annars, klassens clown. Bjuder på hela mig själv och lite till. Men då är det kravlöst. Kravlöst = avslappnat. Icke kravlöst = prestationsångest. Men jag får se det såhär: det är övning. Övning är bra. Man lär sig nya saker av övning. Öva öva öva öva.

Går det åt skogen så har jag ju min torsdagsklass att röja loss med :) Dom som kommer imorrn kommer få vara med om ett vrålåk. Playlisten är kung. Så bra är den. Sjukt nöjd. Hoppas den funkar som den har funkat i min skalle :D

32 intervaller, orkar ni? (orkar jag?!)

Kategori: Allmänt

Sista finslipet är gjort, så mycket man nu kan finslipa utan att ha cyklat sitt pass. Utan att ha testat låtarna (förutom i löpspåret). Utan att ha testat upplägget. Det ser inte så värst jobbigt ut på pappret. Verkligheten blir nog en annan! Vi får se imorrn. Vilka som vågar sig på't igen. Jag har fortfarande inte cyklat en enda gång sen 6 maj, vilket är 17 dagar sen. Det är nog det längsta uppehållet jag har haft från cykeln, tur att jag har varit ute och sprungit..... Typ 3 ggr (skämsmössan på)! Bra Emelie! I mitt huvud har jag motionerat, det är väl ungefär samma sak?!

Lite heads up inför imorrn, det kan bli hur som helst! Jag hoppas det blir kul! Jag behöver ha kul imorrn! Spinning-Emelie fick sig en smocka i fejset för 17 dagar sen. Ansiktet har inte riktigt återfått sitt tidigare utseende kan man säga. Hoppas att ryggen pallar imorrn också. Nervj*veln håller på att trilskas som grädde på moset.

Som sagt så är det noll koll på upplägget utan min fusklapp. Tiderna och vad vi ska göra, hur länge vi ska göra det känns INTE som att det sitter i benmärgen än som med förra upplägget. Ny utmaning för mig! Utmaningar gillas. Jag har försökt repa in spellistan senaste veckan. Men jag gör det inte lätt för mig. Byter låtar, byter ordning, byter kors och tvärs. Det enda som inte är bytt en enda gång är uppvärmnings- och nedvarvningslåtarna. I blocken har det fipplats som tusan. Typ......... varje dag. Hört en ny låt och genast tänkt hur man skulle kunna cykla till den. Byter den nya låten mot en annan. Sådär håller jag på. Finns INGET stopp på mig. Musik är en av de bättre sakerna i livet.

Så fort jag hör en bra låt, spelar ingen roll när eller vart jag hör den. Så börjar genast spinninghjärnan dra igång "undra om man skulle köra stående motståndsökning här och sen sittande.. hmm..". Helt skadad.

Nu ska jag ut och springa med Cykel VT 2.0 i öronen. Inte helt bra löttempo i vissa låtar, men HEY vad gör man inte för att öva?! Kanske t o m armcyklar i backarna ;)

Don't stop, turn that up, take it higher. Take this mother up, start a riot. Don't stop, turn that up, take it higher. Take this mother up, start a riot. There's a glitch inside my system. Pushing through my whole existence. Got me twisted, can't resist this. Something's flipping on my switches. Take 'em, break 'em, make 'em feel it. Mix it up and mass appeal it. Pressure is riding me hard. Killer dose right through my heart. And there's no antidote.

Är det sommar nu?

Kategori: Allmänt

Doften av hägg, syrén och nyklippt gräs. Fågelkvitter och ljusa kvällar. Snorvarma bussar och tunnelbanor.
Nu är det sommar. Och det kittlas i kroppen. Den bästa tiden på året har börjt nu. NJUT

Countdown

Kategori: Allmänt

Examen: 34 dagar kvar

KÄMPA!


*

Kategori: Allmänt

Alla ni fina underbara. Tack för allt pepp!

"jag vill inte kasta dig till vargarna"

Kategori: Allmänt

Igår var det the Day med stort D. I fem veckor hade jag fan laddat upp. Började bli nervös i lördags kväll och när jag vaknade igår kunde jag knappt äta frukost och spillde ut juicen på bordet. Så fort jag kom in på Sats Spårvagnshallarna släppte det. Jag tänkte att "fan i helvete, jag är ju gjord för det här. skärpning!". Balla ur eller prestera.

Vi var 12 eller 14 pers. 2 skulle gå vidare. Alla hade 10 minuter på sig att visa vad man gick för. Jag kände mig säker på min grej och körde på. Jag tycker själv att det gick bra! Det jag hade tänkt att jag skulle göra, gjorde jag osv. Sen är man alltid självkritisk.

2 h senare var det dags för domen.
- Det där gick ju jättebra Emelie! Gud vad imponerad jag är!!
(Yes, satan i helvete jag blev godkänd hann jag tänka där)
- Du har utvecklast enormt sen du var på SAFE. Hela du utstrålar instruktör, man blir glad när man ser dig, du bjuder på dig själv, får med gruppen, använder kroppsspråket och tekniken har blivit mycket bättre. Jag ser att du har lagt ner tid på att öva. Du är verkligen jätteduktig!! Men du är mitt stora frågetecken idag..
(Och det där "men'et" punkterade hela mig, tror t o m att det syntes att jag skönk ihop)
- Men.. du tappade takten ibland och tappade lite med ansträngningskänslan.. Det vägde mellan dig och XX. Och jag måste tyvärr säga att du inte blev godkänd idag. MEN DU MÅSTE ANMÄLA DIG TILL NÄSTA TRÄFF! Lova mig det!!!! Maila, ring mig hur mycket du vill. Jag vill inte släppa dig och du får inte ge upp nu! Jag vet att du klarar det då, du är så gott som klar redan.

Ge upp var exakt det jag tänkte göra. Aldrig mer ska jag cykla. Aldrig mer gå på en spinningklass. Kasta mina cykelskor i Årstaviken eller elda upp dom. 18 500 kr rätt ner i ingenting. 18 500 spänn har jag lagt ner på utbildningen, plus x antal timmar i och utanför cykelsalen. Bitter, besviken, ledsen och förbannad. Störd reaktion, undrar vad som egentligen försegick i min skalle?

Dom återstående minuterna av det där samtalet kommer jag inte ihåg, blev så jävla ledsen och besviken. Jag ville bara gå, komma bort därifrån på en gång. Sjunka genom marken och skrika så högt så att allas trumhinnor skulle sprängas. Så gott som klar, jag klarade det för i helvete inte. För mig var det det enda som räknades. Det var därför jag hade kommit dit. Fan fan fan fan fan fan fan fan fan fan fan fan i helvetes jävlar.

Grinade från gymmet, hela vägen hem på tunnelbanan och bussen. Folk måste ha trott att nån hade dött, mitt hjärta hade dött. Hela mitt jag blev till en enda stor pyspunka. Sen grinade jag i 3h till och fick skitont i huvudet. Det kändes tomt. Som att nån hade lämnat mig ett tag. Min cykelglädje hade lämnat mig. Förstå känslan, jag har verkligen lagt ner tid och energi på att öva, kämpat och hållt på. Och på 5 min är det liksom bortblåst. Det var för IGÅR som jag hade gjort allt det här. Kabrak så föll jag som en fura. Ansiktet rätt ner i asfalten. Fy fan. Total besvikelse rakt igenom. Kan inte ändra på nåt nu, jag gav allt jag hade. Mer än så kan man inte göra.

Nu går tankarna fram och tillbaka. Tappat suget och inte tappat suget.. Det återstår att se när discocykeln gör comeback, just nu känns jävligt långt bort, men när dagen kommer så har jag redan gjort en ny playlist. Gjorde den igår av ren frustration. Och den är tung, jävligt tung.

(Ursäkta alla svordomar, men jävla fan)
Nångång hoppas jag att jag kan läsa det här och skratta. Nångång.

bästa låten, någonsin.

Kategori: Allmänt



This one's for the lonely.
The one's that seek and find, only to be let down time after time.
This one's for the torn down, the experts at the fall.
Come on friends get up now, you're not alone at all.

This one's for the faithless, the ones that are surprised.
They're only where they are now, regardless of their fight.
This one's for believing, if only for it's sake.
Come on friends get up now, love is to be made.

This is for the ones who stand.
For the ones who try again.
For the ones who need a hand.
For the ones who think they can.

.

Kategori: Allmänt

Ibland funderar jag över mitt val av karriär. Snart är jag klar på IHM, inplastad och klar redovisningsekonom i juni. Redovisning är kul (tror ni på mig?). Reda ut, grotta, lösa, fixa, trixa. Känslan som infinner sig när man löst nåt. Bra klapp på axeln.

Fick mersmak efter SAFE-utbildningen och skulle kunna tänka mig att gå PT-utbildning, och kanske jobba heltid med det samt som gruppträningsinstruktör. Hur underbart är det inte att kunna dela med sig och få tillbaka energi med människor? Se hur dom ger det där lilla extra när det känns som att benen ska ta slut och lungorna ska sprängas. Nöjda ansiktsuttryck efteråt. Känslan i kroppen. Magisk. Den känslan är vi alla värda.

Och sen har jag ju alltid det där eviga bakandet. Kan inte låta bli. Det är så roligt. Och rofyllt. Och gott! Ett DiscoGittans Café i Årsta. Myser runt bland bullar och kakfat i rutigt förkläde. Serverar kaffe och hänger med kunderna. Det är väl också livskvalité (kanske inte dom tidiga morgnarna då....). Tänk att man kan välja exakt vad man vill göra. Och tänk att just det kan göra det så svårt att välja. Jag undrar om jag kommer hålla på med nåt av det här om 5-10 år.. Säkert har jag ändrat mig 100 ggr om under tiden :)



Raconte-Moi Une Histoire

Kategori: Allmänt

I heard about this frog. It's a very tiny frog, but it's also very special. You can only find it in the jungle, so far away from me. But if you find it and if you touch it your world can change forever.

If you touch its skin, you can feel your body changing and your vision also. And blue becomes red and red becomes blue, and your mommy suddenly becomes your daddy, and everything looks like a giant cupcake.

And you keep laughing and laughing and laughing. Nothing is ever quite the same really. And after you finish laughing, it's time to turn into a frog yourself. It's very funny to be a frog. You can dive into the water and cross the rivers and the oceans. And you can jump all the time and everywhere. Do you wanna play with me?

We can be a whole group of friends. A whole group of frogs. Jumping into the streets. Jumping into the planet. Climbing up the buildings. Swimming in the lakes and in the bathtubs. We would be hundreds, thousands, millions. The biggest group of friends the world has ever seen. Jumping and laughing forever. It would be great, right?

hope for now

Kategori: Allmänt

Den här låten, den är alldeles för bra. Alldeles för många repeats. Gåshud alldeles för många gånger. Är det hälsosamt att bli besatt av en låt? Jag har 10 låtar, tror jag, som jag tror alltid kommer vara nån form av trigger för mig. Alla dom låtarna är i stil med Hope for now. Tröttnar inte på sån musik. Blir harmonisk och lugn när jag lyssnar. Blir liksom lite filosofisk under tiden. Kan lyssna på samma låt om och om igen i minst 1h utan problem. Vad vore livet utan musik?!

Låtarna som jag har valt till cykeln är också triggerlåtar för mig. Men på ett annat sätt. Får igång den röjiga versionen av Emelie (även om det oftast inte behövs musik till den, röj-Emelie kommer i tid och otid ibland haha). Jag måste tex lyssna på riktigt röjarmusik innan jag drar igång mitt cykelpass, annars tar de tid för mig att hitta stämningen. Som igår, då hade jag cykelsalen i 30 min innan vi skulle börja. Drog igång musik, höjde volymen och NJÖT. Känslan av basen gav mig gåshud några gånger. Sen var det bara att ösa på i 55 min, med två tappra krigare, tack för att ni kom! Är fortfarande lite virrig i upplägget, men de börjar lägga sig. Headsetet fick sig en rejäl omgång, funkade nästan 100%. Fokusering på en sak i taget för att lära mig det ordentligt, sen byta grej. Tror det funkar bäst för mig. När Sebastian Ingrosso - Calling kom, då kom gåshuden! Satan i gatan :D Mycket gåshud i det här inlägget, men det är en underbar känsla!

Vill ni lyssna på den omtalade discolistan, hittar ni den här:
http://open.spotify.com/user/ejmbbergsten/playlist/3kqa6sv8D6NXLXx2CuvjTp

Cykeltorsdag

Kategori: Allmänt

Laddar påskcykel och övar bitchblicken framför spegeln just i denna sekund. Ska blir så ROLIGT att cykla idag, djävulens taggad! :)

hurry up, we're dreaming

Kategori: Allmänt

Denna härliga skärtorsdag bjuder oss på sol! Solen gör gott för humöret. Ofta kommer jag på mig själv att jag känner mig oförskämt glad, och då är det ofta pga att solen kikar fram och värmer lite. Konstigt att humöret kan styras så mycket av vädret. Nästan lite creepy när jag tänker efter. M83 (Midnight City och Wait är bäst idag) spelas på repeat, har dansgolv på vardagsrumsgolvet och kör sköna dansmoves. Tur att ingen kan beskåda mina ypperligt grymma steg. Slår Bounce med hästlängder.......

Ikväll ska jag cykla mitt älskade lilla pass igen, känner mig som ett barn som väntar på tomten. Hur kan jag tycka att det här är så roligt? Kommer de vara lika roligt om ett år tro?! Jag hoppas verkligen det!!

För övrigt är det här dagens bästa låt (ja, den är deppig och jag älskar deppig musik!). Lyssna på Spotyify, lite bättre ljud där 

Send your dreams where nobody hides. Give your tears to the tide. No time. No time. There's no end. There is no goodbye. Disappear, with the night. No time

Bakslaget

Kategori: Allmänt

Inleder dagen med migrän. 4h totalt omedveten om omgivningen börjar jag vakna till liv igen och känna mig någolunda levande. När migränen börjar släppa kommer nästa bomb. Ryggen. Ja, varför inte ta allt på en jävla gång? Ryggen har varit bra i 2-3 veckor. Jag har skött rehaben och allt som jag ska. Inga onödiga belastningar och tänkt på bålstabiliteten i allt jag gör. Gör jävligt ont, nerven är i kläm igen, gör ont ner i låret. Har lust att lägga mig i fosterställning och gråta. Varför kommer det här nu??????????????
Jag som promotar positiv inställning i alla lägen. Idag kan jag inte riktigt leva upp till det. Eller kan jag?

Pink sunday

Kategori: Allmänt

Inledde fredagskvällen med att köra mitt allra första pass med Jonis som enda publik. Det gick helt okej, fick justera lite musik och upplägg. Headsetet fick vi ta bort för jag hade ingen "muff" så ljudet åkte bara förbi. Vrålade för kung och fosterland för att förmedla vad som skulle göras.

Igår var det dags igen, fyra glada i publiken den här gången. Utan headset igen, så det var vrål och sänkamusikensåattallahörvadviskagöra. Passet kändes bättre efter justeringarna. Vi körde så det brann i cyklarna, alla var helt slut efteråt. Jag var helt död! Precis som det ska vara! :D Under tiden vi cyklade slog det mig att "fasen vad kul det här är!!!!!!!" och fick gåshud mitt i allt. Tur att det är dags igen idag! Och idag får jag finbesök av lilla pappsen också :)

Något som jag måste vänja mig vid är att jag kommer stå i centrum för allas uppmärksamhet i 55 min. Erkänner att jag tycker att det nästan är det jobbigaste. Visst jag babblar, låter och skrattar hela tiden och tar plats på så sätt, men det här är helt annorlunda! Totalgranskning deluxe liksom. Jobbar på den biten, bara att öva och komma över. Gillar man inte mitt pass, så är man free to go. Jag kör mitt race!

Kör på hela rosa outfiten idag!

finally done!

Kategori: Allmänt

Efter 4 veckors intensiv utbildning på SAFE är jag nu klar som cykelinstruktör! Jag erkänner, jag trodde faktiskt inte att jag skulle göra det här när jag pratade om det i höstas. Tack ni som körde "motsatsen" med mig. Dvs att säga "ja ja du säger alltid saker men kommer aldrig genomföra det". För så är det, jag har planer och idéer hela tiden, men genomför dom aldrig. Jag är stolt över mig själv! Och jag har haft fruktansvärt roligt, lärt känna nya människor och nya saker. Helt klart värt 5 veckor utan en endaste helg!

Nu börjar nästa utmaning, "koreografera" mitt första egna pass med musik och allt som hör till. Lära mig att använda kroppssppråket, finslipa tekniken och kunna använda headsetet utan att flåsa som en dåre så alla hör haha! Första passet (för mig själv) imorrn för att se om mitt upplägg funkar! Kan antingen vara skitjobbigt eller plättlätt. Sen ihelgen blir de med publik (asnervös!!!). Har spelat sönder hela playlisten ungefär trettioelvamiljoner gånger, kommer kräkas på låtarna snart. Målet med all denna "förträning" är feedback feedback feedback och att det är rolig såklart, men huvudsakliga målet är att jag ska blir varm i kläderna så att jag ska söka till SATS som cykelinstruktör :D

Har ni tur, så ses vi i en cykelsal nära dig ;)

EUPHORIA

Kategori: Allmänt

Två intensiva dagar cykelutbildning. Benen är trötta och blytunga, sittknölarna är ömma, ryggen var kaputt igår men känns rätt okej idag, kroppen är trött och sliten. Men, vad gör det när hjärnan förmedlar lycka! Hur trött och jobbigt det än har varit ihelgen, så har det varit helt fantastiskt roligt, energigivande och utvecklande. Snudd på lyckopsykos. Det känns rätt rakt igenom att bli cykelinstruktör. Jag hoppas att ni kommer och att jag lyckas förmedla den känslan jag upplever till er! Jag kan nästan lova att du som INTE är det minsta intresserad kommer kanske fastna en liten aning iallafall.

Idag, som igår, instruerade vi för varandra i smågrupper om 3 personer i ca 2-3 minuter var och gav sedan feedback. Sista vi gjorde idag var att göra samma sak. Jag hade sista omgången. Utbildningsledaren satte på Loreen - Euphoria som sista låt. Jag började förebereda min lilla grupp för vad som skulle hända, och sen KAMBOM! så körde vi stenhårt! Jag kanske verkar självgod, men fan i jävlarns vilket tryck våran lilla grupp skapade (fönsterna vibrerade på SATS Medis utan tvekan). Jag var i extas och vrålade att vi skulle skita i mjölksyran för det var slutspurten! Den mjölksyran... Och vi trampade på som galningar, frustade, flämtade, svettades och dog säkert 10 ggr om. Känslan efteråt. Gåshud. Behöver jag säga mer? Den känslan, den vill jag uppleva igen. Kan knappt vänta tills nästa lördag......