Igår pratade Johan med en vän i tele (jag tjuvlyssnade såklart när jag hörde att dom började prata om mig, jag erkänner!). Jag kommer inte ihåg allt ordagrant. Men något i den här stilen "Ja, hon är utbildad cykelinstruktör men blev inte godkänd på SATS. Men man ser att hon tycker att det är skitkul, hon är duktig och brinner för det så hon har börjat köra sina övningsklasser igen. Hon vill jobba på SATS. Ja examen om ca två veckor. Redovisningsekonom. Ska gå tillbaka till sitt gamla jobb på ekonomiavdelningen."
Satan, är det där verkligen JAG? Trodde jag det här för två år sen? Svar: nej. Vet jag bättre nu? Svar: ja.
Är jag njöd? Svar: ja (förutom att jag inte blev godkänd på SATS då. Men dom ska få se på annat!)
Imorrn är det examination. Examensarbetet ska presenteras. Nu är jag inte nervös. Imorrn kommer jag vara nervös. Typ, mer nervös än jag var på uppkörningen när jag skulle ta körkort. Prestationsångest deluxe. Konstigt det där. Jag var dock ASNERVÖSförsta (och andra) cykelklassen jag höll. Nästan illamåendevarning. Men det har gått över nu. Vana. Imorrn är det en helt annan sak. Då ska jag babbla på och verka som att jag förstår min skit. Äga skiten typ. Jag är en jäkel på att babbla och hålla låda annars, klassens clown. Bjuder på hela mig själv och lite till. Men då är det kravlöst. Kravlöst = avslappnat. Icke kravlöst = prestationsångest. Men jag får se det såhär: det är övning. Övning är bra. Man lär sig nya saker av övning. Öva öva öva öva.
Går det åt skogen så har jag ju min torsdagsklass att röja loss med :) Dom som kommer imorrn kommer få vara med om ett vrålåk. Playlisten är kung. Så bra är den. Sjukt nöjd. Hoppas den funkar som den har funkat i min skalle :D
Sista finslipet är gjort, så mycket man nu kan finslipa utan att ha cyklat sitt pass. Utan att ha testat låtarna (förutom i löpspåret). Utan att ha testat upplägget. Det ser inte så värst jobbigt ut på pappret. Verkligheten blir nog en annan! Vi får se imorrn. Vilka som vågar sig på't igen. Jag har fortfarande inte cyklat en enda gång sen 6 maj, vilket är 17 dagar sen. Det är nog det längsta uppehållet jag har haft från cykeln, tur att jag har varit ute och sprungit..... Typ 3 ggr (skämsmössan på)! Bra Emelie! I mitt huvud har jag motionerat, det är väl ungefär samma sak?!
Lite heads up inför imorrn, det kan bli hur som helst! Jag hoppas det blir kul! Jag behöver ha kul imorrn! Spinning-Emelie fick sig en smocka i fejset för 17 dagar sen. Ansiktet har inte riktigt återfått sitt tidigare utseende kan man säga. Hoppas att ryggen pallar imorrn också. Nervj*veln håller på att trilskas som grädde på moset.
Som sagt så är det noll koll på upplägget utan min fusklapp. Tiderna och vad vi ska göra, hur länge vi ska göra det känns INTE som att det sitter i benmärgen än som med förra upplägget. Ny utmaning för mig! Utmaningar gillas. Jag har försökt repa in spellistan senaste veckan. Men jag gör det inte lätt för mig. Byter låtar, byter ordning, byter kors och tvärs. Det enda som inte är bytt en enda gång är uppvärmnings- och nedvarvningslåtarna. I blocken har det fipplats som tusan. Typ......... varje dag. Hört en ny låt och genast tänkt hur man skulle kunna cykla till den. Byter den nya låten mot en annan. Sådär håller jag på. Finns INGET stopp på mig. Musik är en av de bättre sakerna i livet.
Så fort jag hör en bra låt, spelar ingen roll när eller vart jag hör den. Så börjar genast spinninghjärnan dra igång "undra om man skulle köra stående motståndsökning här och sen sittande.. hmm..". Helt skadad.
Nu ska jag ut och springa med Cykel VT 2.0 i öronen. Inte helt bra löttempo i vissa låtar, men HEY vad gör man inte för att öva?! Kanske t o m armcyklar i backarna ;)
Don't stop, turn that up, take it higher. Take this mother up, start a riot. Don't stop, turn that up, take it higher. Take this mother up, start a riot. There's a glitch inside my system. Pushing through my whole existence. Got me twisted, can't resist this. Something's flipping on my switches. Take 'em, break 'em, make 'em feel it. Mix it up and mass appeal it. Pressure is riding me hard. Killer dose right through my heart. And there's no antidote.
Det är dags. Att damma av cykelskorna. Jag har utan förvarning börjat få tillbaka suget efter spinningen. Det har liksom smygit sig in i min hjärna igen. För ungefär 10 dagar sen ville jag elda upp cykelskorna, kasta dom i Årstaviken och säga till alla att JAG HATAR SPINNING!!!! Men så var det egentligen inte. Jag var så jäkla ledsen och besviken på mig själv. Kände mig asdålig, megadålig, urusel och sämst. Men nu gör jag det inte längre. Jag är inte dålig och framförallt inte sämst. Om jag ska hålla på och älta att jag inte blev godkänd i 300 år kommer jag ju aldrig ta mig i kragen. Sagt och gjort. Nu har jag tagit mig i kragen, bitit ihop och slutat älta! Det är inte 100% cykelmode på mig än, men det kommer mer och mer. Efter första klassen nästa vecka BÖR känslan ha hittat tillbaka. Jag har läst mina inlägg om spinningen x antal gånger nu, och den där känslan ska jag banne mig ha tillbaka. För den är min! Jag har skapat den tillsammans med alla er som har kommit och bidragit med er energi och entusiasm på mina övningsklasser. Ni är guld värda.
Den nya playlisten kommer bli hårdare. Brutal för benen, brutal för hjärtat, för flåset, för vinnarskallen. Brutal för mig, men mest för er. Det är NI som ska träna. Jag är där för att se till att ni ger järnet, svettas, kämpar, plågas och har KUL. Allt det här i ett paket på 55 min. Bonus för mig som också får träning såklart. Träningen för mig i det här är instruktörsrollen, medan träningen för er är att ta er igenom alla mina intervaller. Som jag ska räkna nu... 1,2,3,9,15,20,25,26,30. 30 intervaller, smaka på den! ;)
Jag har dom senaste dagarna försök komma på vad det är som gör att jag tycker att det är så kul att instruera. Men jag kommer inte riktigt på det. Det känns bara så jäkla rätt. Det är jobbigt, utmanande, endorfingivnade och helt jävla sjukt roligt!! Så är det :) Jag hoppas ni har märkt det på mig också, och att det märks på torsdag nästa vecka åtminstonde :)
För övrigt, den där playlisten jag skrev om som jag gjorde i vredesmod efter träningsträffen... Fyfan vad dålig den var! :D (HUR tänkte jag när jag gjorde den?!)
Igår var det the Day med stort D. I fem veckor hade jag fan laddat upp. Började bli nervös i lördags kväll och när jag vaknade igår kunde jag knappt äta frukost och spillde ut juicen på bordet. Så fort jag kom in på Sats Spårvagnshallarna släppte det. Jag tänkte att "fan i helvete, jag är ju gjord för det här. skärpning!". Balla ur eller prestera.
Vi var 12 eller 14 pers. 2 skulle gå vidare. Alla hade 10 minuter på sig att visa vad man gick för. Jag kände mig säker på min grej och körde på. Jag tycker själv att det gick bra! Det jag hade tänkt att jag skulle göra, gjorde jag osv. Sen är man alltid självkritisk.
2 h senare var det dags för domen.
- Det där gick ju jättebra Emelie! Gud vad imponerad jag är!!
(Yes, satan i helvete jag blev godkänd hann jag tänka där)
- Du har utvecklast enormt sen du var på SAFE. Hela du utstrålar instruktör, man blir glad när man ser dig, du bjuder på dig själv, får med gruppen, använder kroppsspråket och tekniken har blivit mycket bättre. Jag ser att du har lagt ner tid på att öva. Du är verkligen jätteduktig!! Men du är mitt stora frågetecken idag..
(Och det där "men'et" punkterade hela mig, tror t o m att det syntes att jag skönk ihop)
- Men.. du tappade takten ibland och tappade lite med ansträngningskänslan.. Det vägde mellan dig och XX. Och jag måste tyvärr säga att du inte blev godkänd idag. MEN DU MÅSTE ANMÄLA DIG TILL NÄSTA TRÄFF! Lova mig det!!!! Maila, ring mig hur mycket du vill. Jag vill inte släppa dig och du får inte ge upp nu! Jag vet att du klarar det då, du är så gott som klar redan.
Ge upp var exakt det jag tänkte göra. Aldrig mer ska jag cykla. Aldrig mer gå på en spinningklass. Kasta mina cykelskor i Årstaviken eller elda upp dom. 18 500 kr rätt ner i ingenting. 18 500 spänn har jag lagt ner på utbildningen, plus x antal timmar i och utanför cykelsalen. Bitter, besviken, ledsen och förbannad. Störd reaktion, undrar vad som egentligen försegick i min skalle?
Dom återstående minuterna av det där samtalet kommer jag inte ihåg, blev så jävla ledsen och besviken. Jag ville bara gå, komma bort därifrån på en gång. Sjunka genom marken och skrika så högt så att allas trumhinnor skulle sprängas. Så gott som klar, jag klarade det för i helvete inte. För mig var det det enda som räknades. Det var därför jag hade kommit dit. Fan fan fan fan fan fan fan fan fan fan fan fan i helvetes jävlar.
Grinade från gymmet, hela vägen hem på tunnelbanan och bussen. Folk måste ha trott att nån hade dött, mitt hjärta hade dött. Hela mitt jag blev till en enda stor pyspunka. Sen grinade jag i 3h till och fick skitont i huvudet. Det kändes tomt. Som att nån hade lämnat mig ett tag. Min cykelglädje hade lämnat mig. Förstå känslan, jag har verkligen lagt ner tid och energi på att öva, kämpat och hållt på. Och på 5 min är det liksom bortblåst. Det var för IGÅR som jag hade gjort allt det här. Kabrak så föll jag som en fura. Ansiktet rätt ner i asfalten. Fy fan. Total besvikelse rakt igenom. Kan inte ändra på nåt nu, jag gav allt jag hade. Mer än så kan man inte göra.
Nu går tankarna fram och tillbaka. Tappat suget och inte tappat suget.. Det återstår att se när discocykeln gör comeback, just nu känns jävligt långt bort, men när dagen kommer så har jag redan gjort en ny playlist. Gjorde den igår av ren frustration. Och den är tung, jävligt tung.
(Ursäkta alla svordomar, men jävla fan)
Nångång hoppas jag att jag kan läsa det här och skratta. Nångång.
Det här är ett tackinlägg till er det berör. Jag vill säga TACK till er som har kommit på mina övningsklasser, gett feedback och bara delat med er av er glädje och energi. Tack för att ni tar mitt ibland freestylande, borttappning av upplägg, flåsande och glädje med ro. Jag har haft fantastiskt roligt, längtat som en galning till varje pass.
I 5,5 vecka, två pass i veckan och totalt (ungefär) 300 intervaller känner jag mig nästan redo för eldprovet. Seriösfejjan ska på, pladdret ska stämma och jag ska bjuda på min ösigaste 10 minutare någonsin! Sjukt taggad!!!!!!!! Seriösfejjan med en touch av Emelie, kommer bli asbra kombo ;)
Så TACK TACK TACK för att ni har kommit och kört som galningar med mig! Ni har bidragit med så sjukt mycket mer än vad ni tror!
P.S Har svårt att välja vilka låtar jag ska köra, tar givetvis två-tre st från klassen. Svara helst, typ nu, och välj mellan följande :D
