Midnattsloppet
Kategori: Work it
Hurra! Idag är det dags igen för stans hurtigaste tillställning. Midnattsloppet. Det här blir mitt tredje lopp. För första gången har jag förbrett mig med iallafall med lite fler löppass än tidigare år.
Första gången jag sprang Midnattsloppet var 2009. Jag överdriver INTE när jag säger att det var den VÄRSTA upplevelsen i mitt liv. Jag hade absolut inte tränat nåt innan och tänkte att "1 mil kan man kriga sig igenom". Visst, det kan man. Men att springa 1 mil på asfalt... Sagt och gjort. Jag krigade mig igenom loppet (det skall tilläggas att jag kan räkna på 1,5 hand hur många gånger jag har sprungit 1 mil än idag). Tvärdog vid Sofia Kyrka och sprang dom sista 5 km på ångorna av min envishet. Kom i mål och tänkte att "nu dör jag". Ont exakt överallt, mina (pingis)lungor skrek i kroppen för jag hade väl hållt andan när jag skulle ge mig på spurten haha. Och jag tänkte att jag kommer ALDRIG göra om det här igen. Tid: 1.07
Men så förra året tänkte jag att ja men äsch, det kan väl vara kul! Sagt och gjort, anmäld igen. Nu hade jag varit lite pro active och börjar löpa två veckor innan och hade väl fått ihop 3 varv runt Årstaviken och två kortare sträckor. Jag visste ju sen innan att jag kunde kriga mig igenom milen. Sjukt laddad sprang jag där och tyckte att det gick som en dans, sen kom backen vid Sofia Kyrka igen, jag fick flashbacks från första gången jag sprang och tänkte att JÄÄÄVLAR EMELIE KOM IGEEEEEEEN!! Höger vänster höger vänster höger vänster. Funkade fint, men ack så trött man blir. Försökte hålla någorlunda koll på klockan för jag ville ju komma in under timmen. Med 3 km kvar tyckte jag att jag kände mig OFÖRSKÄMT pigg så jag la i en till växel. Jävligt smart. Halvt död på upploppet kommer en riktigt triggerlåt. Vad tror ni händer då? JO! DÅ RINGER MAMMA!!! Mitt i allt! Jag fick alltså avsluta spurten med min ringsignal i öronen. Tack mamma :P Tid: 1.02
Så i år då. Hur ser det ut? Jag känner mig hyffsat redo! I och med att jag ha kört spinning som en idiot hela våren så finns det liiiite kondis iallafall. Även om spinning absolut inte är som att springa. Jag har fått ihop kanske 8-10 löprundor nu under sommaren så pingislungorna borde klara sig bättre. I år ska pappa vara med också. Skitkul, elitcyklisten liksom. Han säger att han tror att jag kommer slå honom. VILKET SKÄMT! Han cykla 33 mil på 11h förra helgen, vadå att jag kommer slå honom??? Kommer stå bredvid honom i startfållan (vi startar i samma grupp) sen svish så är han väl redan i mål. Och som vanligt har jag som mål att komma in under timmen. PLUS!!!! Nu kommer det roliga. Jag och en vän har slagit vad. Den som springer långsammast måste springa i clowndräkt nästa år. DÅ kan man ju inte annat än att springa som om det gällde livet! Startskottet går 22:15 ikväll. Nu ska jag ladda med godis och musik!
Feel free to gissa tiden på milen. Jag gissar 59 min 48 sekunder. Och om någon ska komma in och kika, jag har det RÖDASTE ansiktet och rosa skor. Även en blå tröja ;)
